Hösten 2022 kommer att gå till historien som en av de mest intressanta för de som gillar hårdvara och teknik för datorer. Grafikkort och processorer – de två viktigaste delarna för prestanda – får nämligen flera stora uppgraderingar från olika aktörer. På processorfronten är Intel och AMD ensamma om att göra upp om kundernas gunst, och Intel tjuvstartade redan förra hösten med att sjösätta en flotta av nya funktioner. I år följer AMD efter, medan Intel filar vidare för att göra vinnande koncept snäppet bättre än tidigare.
AMD:s höstlansering med ny sockel, arkitektur och standarder
De senaste fem åren har AMD gjort en stor upphämtning genom fem generationer av Ryzen-processorer, och rent prestandamässigt väntar därför den jämnaste duellen på årtionden mellan de två konkurrerande företagen. För att kunna mötas på samma villkor måste AMD dock göra sig av med den gamla plattformen som troget följt Ryzen så här långt, nämligen sockel AM4, som introducerades redan 2016 och som därför varit en smidig väg för den som vill uppgradera. När företaget nu vinkar adjö till plattformen är det för att välkomna AM5, som på många sätt skiljer sig från föregångaren, men enligt AMD ska även den användas och vara aktuell i många år. Framtiden får utvisa exakt hur länge.
AM5 är nyligen avtäckt och ett gäng tillhörande processorer likaså, och lanseringen äger rum senare under hösten. Med sockel AM5 introduceras stöd för primärminne av DDR5-typ, men till skillnad från på Intel-sidan är DDR5 ett krav. DDR4 pensioneras och lämnas på AM4-sidan, en plattform som dock kommer att samexistera i viss utsträckning även i framtiden. Paradnumret för DDR5-minne är högre prestanda genom mycket högre minnesfrekvenser. Samtidigt flyttar komplexitet som strömmatning och felkorrigering in som funktioner på varje minnesmodul, något som tidigare generationer varit del av moderkortet respektive varit exklusivt för särskilda ECC-minnesmoduler.
Den nya AM5-plattformen introducerar därtill stöd för protokollet PCI Express 5.0, som dubblerar teoretisk överföringshastighet, vilket framöver kan nyttjas av både grafikkort och särskilt M.2-anslutna lagringsenheter. Den teoretiska övre gränsen blir då hisnande 16 GB/s, men ännu så länge är de konsumentinriktade lagringsenheter som avtäckts en bra bit långsammare. Positivt med det är att plattformen kan hålla längre, men också att alla verkliga användningsområden fungerar mer än väl med lagring som kan skyffla några gigabyte per sekund.
Ryzen 7000 med mer kräm och skyhöga klockfrekvenser
Sockel AM5 kommer att användas i flera år framöver och därmed användas av flera processorfamiljer, där Ryzen 7000 är debutant. Arkitekturen är Zen 4 och tillverkning sker på TSMC:s 5-nanometersnod, som dels innebär att de nya processorerna är mer energieffektiva än tidigare varianter, dels att maximal prestanda är högre. Detta åstadkommer AMD både genom arkitekturella förbättringar, men också genom att skruva upp klockfrekvenserna ordentligt. För första gången på länge ser AMD och Intel ut att duellera med samma turbofrekvenser, bara några hundra megahertz (MHz) under milstolpen 6 GHz. För att nå hit parar AMD nämnda vinster i energieffektivitet med mer effekt, och TDP-värdet som ger en fingervisning om vilken kylare som krävs, kliver från förra generationens 105 watt till 170 watt.
Oförändrat från tidigare år är dock AMD:s upplägg med så kallade chiplets, som är småkretsar som tillsammans bygger upp processorn. På detta vis kan företaget använda samma grund till flera processorer, men också olika tillverkningstekniker för att optimera kostnader och antalet fungerande kretsar. Precis som tidigare generationer kommer Ryzen 7000 att erbjuda upp till 16 högpresterande kärnor i en processor, men nytt är att kärnorna ackompanjeras av en enkel grafikdel, precis som Intels motsvarigheter. Det är inget som duger till att spela på, men i väntan på ett nytt grafikkort eller för att felsöka, är inbyggd grafik helt klart plus i kanten.
Intel Core 13000 “Raptor Lake” med fler E-kärnor
Förra hösten tog Intel ett historiskt tresteg. Företaget blev först ut på konsumentmarknaden med de standarder som AMD nu implementerar, det vill säga PCI Express 5.0 och DDR5, men företagets Core 12000-familj “Alder Lake” markerar därtill startskottet för processorer på företagets omdöpta 10-nanometersprocess kallad Intel 7, samt ett upplägg med två arkitekturer under skalet. Det sistnämnda är det verkligt nytänkande i datorvärlden, men påminner om hur det sett ut i mobiltelefoner i många år.
Intel “Alder Lake” använder nämligen två olika arkitekturer med två olika syften: En med fokus på hög prestanda, en med fokus på låg energinivå. Kärnorna som baseras på detta kallas P-kärnor och E-kärnor, och möjliggör för Intel att få in betydligt fler kärnor än när endast effekttörstiga P-kärnor ska dela på utrymmet på kiselbiten som utgör processorn. Detta är en stor fördel när det kommer till flerkärniga användningsområden som rendering, där samtliga kärnor kan samarbeta. I spel kan P-kärnorna hantera själva spelet, medan bakgrundsapplikationer avlastas till E-kärnorna. En schemaläggare i Windows är en av många nyckelspelare för att få detta att fungera som tänkt, och med nästa generations Core-familj lovar Intel att de filat till funktionerna ytterligare.
Tillverkningsteknik och arkitekturer förblir desamma, men med Core 13000 “Raptor Lake” blir E-kärnorna fler hos många av processorerna. Därmed får de vassaste Core 13000-modellerna 24 kärnor totalt – 8 P-kärnor och 16 E-kärnor. Intel följer även AMD och skruvar upp klockfrekvenserna för båda typer av kärnor, vilket bidrar till högre prestanda i både enkel- och flertrådade sammanhang. Särskilt det senare får draghjälp av upp till 8 extra E-kärnor och det återstår att se vilket företag som visar starkast siffror i olika tester och spel.
Intel-moderkort hänger kvar och så även äldre processorer
Något annat som inte ändras på Intel-sidan är plattformen som är LGA 1700. I vanlig ordning följer uppdaterade moderkort och styrkretsar att hålla utkik efter är Z790, B760 och H710, men även förra generationens 600-moderkort fungerar med de nya processorerna. Den som sitter med Core 12000 “Alder Lake” och inte kan motstå en uppgradering har således goda chanser att göra så, även om förra årets modeller givetvis håller måttet i många år framöver. Det gör också AMD:s äldre processorer, som också fyller lagerhyllorna i form av både moderkort och processorer. Om du inte har användning av de allra senaste funktionerna, eller känner för att säkra upp inför framtiden, är det fritt fram att uppgradera eller satsa på ett aningen äldre system – det är en av de stora tjusningarna med att bygga eget.
